Som ni läste i tidigare inlägg så hade jag en äggincident i tisdags, denna äggincident har ställt till det för mig, jag vet inte om jag bara var ETREMT trött i tisdags morse när jag vaknade eller om jag faktiskt hade blivit rökfrgiftad för jag fattade inte riktigt vad som hade hänt förns jag kom hem efter jobbet och kände lukten... Och lukten är inte av denna värld. Det är det VIDRIGASTE jag känt.
Detta hände natten till onsdag och jag har nu fått flytt hem till mina föräldrar för det är omöjligt att leva i mitt hem.
Jag måste tvätta allt, ALLT, gardiner, sofföverdrag, sängkäder, alla mina kläder, alla jackor, ja allt som är av tyg. Jag måste tvätta väggarna och taket, byta ut skumgummit i soffan, madrassen i sängen. Jag bryter ihop.
Seriöst, när jag insåg detta idag började jag nästan grina.. vafan skulle jag somna för.
Och mitt upp i mitt totalt misserabla tillstånd börjar min förbannade granne sjunga och spela på sin gitarr.... mysigt tänker ni, nej säger jag, jag tyckte det va jätte mysigt i början, för fyra månader sen, men nu, efter att han VARJE DAG, spelar på den där gitarren från helvetet, har jag totalt ledsnat ur. Jag satt där i min äggrökskadade lägenhet, på bristningsgränsen, och han börjar spela..... Jag va sekunder från att gå upp till hans lägenhet, stoppa en strumpa i hans mun och krossa hans gitarr. Men jag behärskade mig.
Ikväll laddar jag inför att imorgon ringa och ta strid med försäkringsbolaget. Jag vill ha tillbaka mitt hem och jag vill ha det nu!
Sen vill jag förtälja för er vad som igår kväll, under min power walk i Uppsala stad, hände mig. Jag går, i godan ro, med Anja Perssons rätt träliga röst i hörlurarna, förbi korskyrkan och ett gäng ungdomar (ni förstår hur gammal jag börjar bli som beskriver dom som ungdomar?!!) som röker. Tänker inte mer på det och går vidare, HELT PLÖTSLIGT, utan minsta förvarning, cyklar en av dessa killar förbi mig och DASKAR MIG PÅ RÖVEN!!!!
NÄR blev det okej?! Händer sånt här på riktigt?!
Ja tydligen, och det hände mig.
Jag blev sjukt paff och typ stannade, tog av mig hörlurarna, lyfte upp hakan från knäna efter att ha tappat den totalt, fick en kort sinnenförvirring- va gör jag nu?! springer jag efter honom och slår tillbaka? Ringer jag polisen (och stämplar mig officiellt som en åldring) ska jag skrika fula ord (och bli fjorton igen) eller ska jag skratta och gå vidare?
Jag skrattade och gick vidare, och jag kollade över min axel mer än en gång.
Jag kunde fortsätta min power walk utan att, igen, bli antastad. Jag kom hem till något man inte längre kan kalla hem och till sist har jag nu även fått förståelse för hur sopgubbar, folk i u-länder utan sophantering och avlopp, har det. Imorgon är det fredag och jag håller tummar och tår att dom på länsförsäkringar säger att dom ska lösa alla mina problem, utan tjaffs och krusiduller. ,
Over and Out- nu ska jag sprida min äggodör, som fastnat i mina porer, i mina underbara pärons hus <3