Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag.

 

Tänker en del på det här med måndagar, att måndagar, per automatik, ska vara den sämsta dagen på veckan eftersom det är som längst till helg då. Att man redan på söndagen har ångest inför måndagen, känner ni igen det? (nej detta gäller inte er som 1.nyss vart mammalediga 2.precis bytt jobb 3.trivs på jobbet)

Men det  värsta med måndagar är att det blir tisdag dagen efter, och tisdagar (med vissa undantag) är, om möjligt, ännu värre än måndag. Tisdag kan jämföras med månaderna februari, mars, ett jävla mörker. Man har stått ut med januari (som är som måndagar) och när man tror att det ska ljusna, bli lite bättre, ge en hoppet tillbaka, så kommer ett nytt snöoväder, tanter ramlar och bryter lårbenshalsen, man har blivit fet (pga av julen som är som en söndag som i sin tur brukar bestå av godis och skräpmat för att man är overkligt bakis), och när man blivit fet blir man deprimerad.

Sen kommer något ganska fint, onsdag, som är som april, det blir lite varmare, lite ljusare, lite härligare. Man går sakta men säkert ut ur depressionen (dock förblir man fet för här unnar man sig ett påskägg större än sig själv) och livet känns inte så jävla tungt. Det är ju faktiskt här som det är närmre till sommarmånaderna än vintermånaderna, vilket betyder att när man slutar jobba på onsdagen, är det närmare helg än måndag.

Efter det  kommer  torsdag, härliga underbara torsdag, översatt i månader- maj! Solen skiner, knoppar slår ut, det börjar bli grönt, uteserveringarna öppnar (= Uppsala börjar leva), man blir glad, förhoppningarna på sommaren (läs helgen) är stora och man njuter.

Och när man går i sitt torsdags/maj lyckorus och tror att inget kan bli bättre, då dimper den ner, dagen som blivit ett fenomen, dagen som har en egen reklam, dagen som ALLA älskar- FREDAG, fredag som i månad hade varit juni. Det finns ingenting som kan förstöra en fredag, finns ingenting som är så fint som juni. Folk slutar skolan och tar studenten, det är midsommar, det är konstant fest, precis som på fredagar.

 

Sen kommer helgen, lördagen, juli, augusti, september, allt är bara så in i helvete bra! Eufori infinner sig och man är oslagbar! Man mår så jävla bra och livet är en fest.

 

Sen börjar det om igen.

 

Kommentera inlägget här :